Så främjas ett gott liv och arbetsliv i äldreomsorgen

– Kraften och kunskapen finns i organisationen och hos de äldre, det gäller för ledningen att fånga upp den, säger Maria Wolmesjö, projektledare och biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås.

I takt med att allt fler människor lever längre ökar behovet av vård och omsorg. Det är en av de branscher som sysselsätter flest svenskar – faktum är att det vanligaste yrket i Sverige är en undersköterska som arbetar inom hemtjänsten, hemsjukvården eller på ett särskilt boende för äldre.

Mellan 2017–2020 har forskarna arbetat nära tillsammans med vård- och omsorgspersonal och ledning. Totalt medverkade 113 personer i projektet. Syftet har varit att lyfta värdegrundsfrågor och utveckla bemötande och arbetssätt inom vård och omsorg för äldre personer.

Ambitionerna är höga; det handlar om att främja ett gott liv och hälsosamt åldrande för den äldre personen, en hälsosam arbetsmiljö och hållbart ledarskapande.

– Det vi har gemensamt är ett intresse i att jobba för den äldres delaktighet i vardagen och för personalens arbetsmiljö. Det måste gå hand i hand, säger Lise-Lotte Jonasson, universitetslektor och docent i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping University.

”Låt de äldre vara med i rekryteringsprocesser”

För att få en bild av nuläget på de särskilda boenden som medverkat i studien och något att utgå ifrån, genomfördes inledningsvis fokusgruppsintervjuer med ledningsgrupper och en enkätstudie med samtliga anställda. Enkätstudien följdes sedan upp med fem kreativa workshops eller så kallade framtidsverkstäder, där både vård- och omsorgspersonal och chefer deltog.

Temat för framtidsverkstäderna var ”Hur kan vi utveckla en ökad livskvalitet för äldre och samtidigt bidra till ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt för vård- och omsorgspersonal?”

Framtidsverkstäderna resulterade i 40 olika handlingsplaner fulla av konkreta förslag, som sedan följdes upp i reflektionsgrupper vid varje boende för implementering av värdegrundsarbetet.

– Förslagen handlade om stort och smått, till exempel matsituationer eller förändringar i personalens scheman, arbetssätt och rutiner. Det var otroligt stimulerande att vara med som forskare i den processen, säger Maria Wolmesjö.

Hon konstaterar att förändringar ofta initieras ”uppifrån” av ledningen, men att detta projekt visar på sätt att arbeta med förändringar som initieras av medarbetarna och de som verksamheten är till för.

Lise-Lott Jonasson håller med och tillägger:
– Både vårdpersonal, ledare och politiker behöver bjuda in, lyssna och ta tillvara på de äldres idéer, där finns en bank av nya tankar och förbättringsförslag. Det är nog ganska vanligt att de boende involveras när det handlar om till exempel utformning av matsedeln, men ett av de medverkande boendena har gått längre och involverar de boende i flera delar av verksamheten, till exempel rekryteringsprocessen.

Medvetet värdegrundsarbete spelar roll

Som en del av projektet intervjuade forskarna även elva äldre personer och en anhörig vid de två boendena. Därefter följde fler fokusgruppsintervjuer med vård- och omsorgspersonal i olika befattningar. Slutligen gjordes en uppföljande enkätstudie och en avslutande dialog med ansvariga chefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Under hela projektet har en referensgrupp varit delaktig av upplägg och genomförande.

Vad påverkar möjligheten att införa ett mer värdebaserat ledarskap?

– Det handlar om faktorer kopplade både till organisationens struktur och kultur. Projektet visar att det är lyckosamt att ha en tydligt uttalad värdegrund och att satsa medvetet på en stödjande ledningsstruktur på alla nivåer, även från överordnade chefer och kollegor, säger Maria Wolmesjö.

Kontakt