Nytt forskningsprojekt vill skapa en hållbar utveckling för Vättern

”Vatten åt alla varelser. Naturens Rättigheter som ekosystemförvaltningsinnovation” är ett forskningsprojekt som fokuserar på sjön Vättern. Hur skulle situationen för Vättern förändras om sjön hade egna rättigheter och hur kan detta säkra dess fortlevnad som ett värdefullt ekosystem och medverka till en hållbar vattenhushållning? Det är frågan projektet vill ha svar på.

Forskningsprojektet är centrerat runt Vättern och berör vattenförsörjningen runt sjön samt långsiktigt i Mälarområdet och innefattar över 3 miljoner människors tillgång till dricksvatten. Idag lider sjön av miljöproblem och hotas ytterligare av bland annat utsläpp och planer på gruvexploatering - trots att sjön ska skyddas som dricksvattentäkt, Natura 2000-område samt fyra riksintressen enligt miljöbalken. Projektets syfte är att undersöka om Naturens rättigheter kan bidra med nya sätt, på kulturell- och lagstiftningsnivå, att skydda och restaurera sjöns livsuppehållande ekosystem kopplat till cirkulation av vatten.

Beviljats 16 miljoner kronor

Hela projektet har beviljats 16 miljoner kronor över fyra år, 2023–2026. Åsa Nilsson Dahlström, universitetslektor i globala studier vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) på Jönköping University (JU) är medverkande och bidrar med 40 procent forskning per år under hela perioden.

Åsa berättar att dagens modeller och metoder inte är tillräckliga för att skapa en hållbar utveckling där jordens ekosystem inte förstörs. Det finns länder som har Naturens rättigheter i grundlagen, exempelvis Ecuador. Andra länder har valt att ge specifika ekosystem statusen som juridisk person, och floden Whangnui i Nya Zeeland är ett exempel på det.

– I vårt projekt fokuserar vi på sjön Vättern och ska alltså undersöka om sjöns ekosystem skulle kunna skyddas bättre om Vättern fick status som juridisk person, kunde föra sin egen talan och till exempel förhindra att bli förorenad, eller att kräva att skadade miljöer blir återställda, säger Åsa Nilsson Dahlström.

Förändringsskapande möten

Projektet bygger på undersökningar av tillämpningen av Naturens rättigheter i andra delar av världen, och skapar data genom ”omställningslabb” eller förändringsskapande möten runt om Vättern. Metoden innebär att aktörer runt Vättern samlas för att utveckla innovativ kunskap i en specifik fråga under ledning av en kunnig moderator och inbjudna experter. Detta i samarbete med politiker, lokalbefolkningen, företagare och myndigheter, för att utforska möjligheterna till rättigheter för sjön.

Öka engagemanget runt Vättern

Ett av syftena med studien är att formulera rekommendationer till lagstiftare. Men även involvera lokalsamhällena runt Vättern och tillsammans med dem öka kunskapen och engagemanget för sjön.

– Det lokala engagemanget och kunskapen om Vättern är avgörande för att skapa en hållbar utveckling av sjön. Genom att jobba med visioner om hur Vättern bör vara i framtiden, baserad på idén om att sjöns ekosystem kan ha egna rättigheter, kan man tillsammans hitta vägarna att nå dit, avslutar Åsa Nilsson Dahlström.