Företagens snabbhet överraskade i forskning om coronapandemin

Joakim Netz, universitetslektor på Tekniska Högskolan (JTH) vid Jönköping University (JU), och Mattias Axelson, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm hade förra veckan slutredovisning av deras forskningsprojekt om företagens agerande och drivkrafter under coronapandemin.

– Vi förklarade hur och varför ett samhälle i kris snabbt kan använda näringslivskapaciteter för att möta akuta behov av bristvaror. Modellen ger kunskap om näringslivets roll i det civila försvaret, säger Joakim Netz.

Under coronapandemins första våg blev det brist på desinfektionsmedel, skyddsutrustning, ventilatorer och läkemedel i Sverige. Många företag förändrade då på kort tid sin produktion för att kunna bidra till samhället och snabbheten i de omställningarna förvånade Joakim Netz och hans forskarkollegor i projektet. Nya produkter utvecklades under loppet av veckor och komplexa regler med flera inblandade myndigheter kunde ändras i samspel med företagen. Vidare anpassades globala värdekedjor snabbt trots många länders nedstängning.

Även vid kommande kriser

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som har finansierat projektet understryker att forskningen inte bara visar hur näringslivet kan bidra under coronapandemin, utan även vid kommande kriser.

Några exempel på företag som snabbt har ställt om sin produktion är Essity Hygiene and Health som har tagit fram 40 miljoner munskydd, och Getinge som ökade sin produktion från 10 000 till 26 000 ventilatorer. Ett lokalt exempel är Trioplast från Smålandsstenar som tog hem tillverkningen av skyddsrockar till sina fabriker Sverige för att kunna leverera dem direkt till svenska sjukhus och vårdinrättningar.

– Näringslivet har gjort omfattande insatser under coronapandemin. Om företagen inte hade börjat tillverka exempelvis skyddsrockar och munskydd i Sverige så hade vi inte haft tillgång till det materialet och det hade varit förödande, säger Joakim Netz.

Beredskapslager ingen perfekt lösning

Eftersom man inte alltid vet i förväg vilka varor som behövs under en samhällskris tycker han inte att beredskapslager är någon perfekt lösning. Han tror snarare att företagen även vid framtida kriser kan behöva bidra med snabba stödinsatser. Kunskapen om hur samhälle och företag kan samordna sina roller behöver dock förbättras, konstaterar Joakim Netz och Mattias Axelson. Tanken är också att deras slutrapport ska utgöra grund för att förnya övningsverksamheten inom krishanteringssystemet.

Joakim Netz tycker att det har varit otroligt kul och lärorikt att jobba med det här projektet, som heter: "Snabb förmågeutveckling för motståndskraftigt civilt försvar – Fallstudier hur näringslivets kapaciteter bidrar i coronakrisen". Alla inblandade i projektet har understrukit vikten av att den här formen av studier, som MSB kallar snabbforskning, genomförs.

- Forskning tar tid, men vi har också visat att det går att göra det snabbt och med vetenskaplig kvalitet. Kanske även forskningen behöver utveckla förmågan att ställa om, säger Joakim Netz.

Läs Joakim Netz och Mattias Axelsons slutrapport via den här länken. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.