Internationellt projekt om rasism i sjukvården

Just nu pågår ett samarbetsprojekt mellan Hälsohögskolan vid Jönköping University (JU), Uppsala universitet och University of North Carolina at Chapel Hill (UNC). I digitala seminarier reflekterar specialistsjuksköterskestudenter från Sverige och USA kring både egna och andras upplevelser av rasism inom hälso- och sjukvården och diskuterar hur problemet kan motverkas. Samarbetet är också en del av ett forskningsprojekt.

Person framför tangentbord med stetoskop.

Genrebild. Foto. Daniel Sone/Unsplash

Inom ramen för en specialistsjuksköterskekurs pågår just nu projektet ”Undoing racism in healthcare”. I kursen får blivande specialistsjuksköterskor, med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom samt med inriktning mot distriktssköterska, tillsammans med studenter från UNC som studerar till specialistsjuksköterskor med inriktning mental hälsa och psykiatri, jämföra, diskutera och reflektera över hur rasism kan manifestera sig inom sjukvården i respektive länder.

— Projektet har planerats sedan januari. Eftersom det kan vara ett personligt och känsligt ämne har vi landat i en seminarieform där studenterna reflekterar och diskuterar utifrån fallstudier, artiklar och en inspelad föreläsning. Det har fungerat fantastiskt bra och vi är så glada att vi har möjlighet att ge våra studenter den här kunskapen genom den här undervisningsformen, berättar Maria Björk som är examinator för kursen vid Hälsohögskolan.

Fakta om COIL:
COIL är en undervisningsmetod som innebär att studenter från två eller flera länder studerar tillsammans med hjälp av digital teknik som en del i en redan schemalagd kurs. I detta projekt deltar studenterna i lektioner och gruppaktiviteter med lärare och studenter från Jönköping University och UNC. COIL-aktiviteterna gör att studenterna får möjlighet att ta del av nya kulturella sammanhang, ny kunskap och nya perspektiv. Genom att delta i COIL-aktiviteterna utvecklas och förbättras studenternas interkulturella kommunikationsförmåga och de får erfarenhet av att studera tillsammans med studenter från andra länder.

Projektgruppen har arbetat helt digitalt under både uppbyggnads- och implementeringsperioden och projektet har finansierats delvis med hjälp av UNC. När coronapandemin satte stopp för klassiska utbytesstudier så satsade UNC på att finansiera projekt som kan genomföras digitalt, vilka benämns som COIL-projekt (COIL står för collaborative, online, international, learning) och ger studenter möjligheter att utforska andra kulturer utan att behöva resa utomlands.

— På University of North Carolina-Chapel Hill arbetar man för att utveckla utbildningarna genom internationella samarbetsprojekt. Eftersom jag har arbetat med Hälsohögskolan tidigare så blev det här COIL-projektet ett sätt att utöka vårt samarbete och nå fler studenter. Det har varit så roligt att arbeta tillsammans med det här teamet vid JU liksom med Sara Hamed och Hannah Bradby från Uppsala universitet som bidrar till projektet genom sin breda kunskap om rasism inom sjukvården, berättar Theresa Rapahel-Grimm, professor vid the School of Nursing, UNC.

Teamet bakom Undoing racism-projektet. Översta raden från vänster: Maria Björk, Hannah Bradby, Karina Huus. Mellersta raden: Johanna Falck, Julia Lindblom, Sara Hamed. Nedre raden: Elzana Odzakovic och Theresa Raphael-Grimm.

En del i ett forskningsprojekt om rasism i vården

I projektets undervisning ingår tre seminarier där studenterna får fördjupa sina kunskaper om rasism inom hälso- och sjukvården. Deras skriftliga reflektioner av COIL-upplevelsen kommer att analyseras genom en kvalitativ metod, som en del i ett forskningsprojekt.

— Vi visste att Hälsohögskolan arbetar med reflektion som didaktisk metod. Därför tyckte vi att det vore intressant att använda de fallstudier som tagits fram genom tidigare intervjuer med patienter och vårdgivare. Vi trodde att det skulle krävas övertalning för att få arbetslaget från Hälsohögskolan att tacka ja, då det här ämnet kan vara känsligt, men de har varit väldigt intresserade och entusiastiska från första början, berättar Sarah Hamed, doktorand vid Uppsala universitet.

Både de svenska och amerikanska studenterna har tagit sig an uppgifterna med en positiv inställning.

— Mina studenter har vanligtvis väldigt få möjligheter att interagera med personer från andra delar av världen och de tycker att det här har varit en fantastisk möjlighet. Det är också kul att se hur intresserade de svenska studenterna är av att förstå rasism och hur det manifesterar sig på olika sätt i de olika länderna, berättar Theresa Raphael-Grimm.

Även Johanna Falck, kursansvarig på Hälsohögskolan, delar den bilden:

— Vi är stolta över hur studenterna har tagit sig an uppgifterna och samarbetet. Det gäller även oss lärare, jag upplever att alla varit flexibla och lyhörda i sitt förhållningssätt och arbetat lösningsfokuserat från första stund. Att jobba i det här projektet har verkligen varit utvecklande och berikande, för både studenter, lärare och forskare. Nu vet vi att det fungerar utmärkt att planera och undervisa genom digitala arbetsformer även över kontinenter, trots vissa hinder som till exempel tidsskillnad, säger hon.

Studenterna har genomfört tre olika seminarier, både i helgrupp och med diskussioner i så kallade breakout-rooms. Däremellan har de också läst artiklar och kapitel ur böcker (bland annat några ur Theresa Raphael-Grimms bok), sett en inspelad föreläsning, skrivit inlämningsarbeten och varit indelade i mindre reflektionsgrupper. Dessa uppgifter har sedan examinerats och en av studenternas skriftliga inlämningsuppgifter kommer analyseras som en del i det tidigare nämnda forskningsprojektet för de studenter som samtyckt till att delta.