• Forskning om validering av migranters kunskap


    Återigen dyker vi ner i professor Per Anderssons forskning om vägledning och validering. Hur kan tidigare lärande erkännas och valideras i en ny kulturell kontext, i det här fallet Sverige?

  • Forskning som synliggör vägledning inom vuxenutbildningen


    Per Andersson, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har skrivit en artikel om sin forskning som synliggör vuxenvägledningen i Sverige. Den har vi i Encell valt att djupdyka i och ställa några frågor.

  • Vinnaren i Encells uppsatstävling 2023


    Först och främst ett stort tack för de välskrivna och kunskapsutvecklande bidrag som inkommit till vår uppsatstävling. Det har varitlärorikt att ta del av innehållet i uppsatserna och alla alster höll en god kvalitetsnivå. Nu är vinnaren utsedd!

  • NoRNet23 i Finland om övergångar, karriär och vägledning


    I början av oktober möttes ledande forskare, doktorander och praktiker från flera nordiska länder inom karriärvägledningsfältet i Åbo, Finland. Det var den fjärde nordiska konferensen om forskning om övergångar, karriär och vägledning; The Politics of Educational and Working Life Transitions: Intersectional perspectives.

  • Ny bok: Den ökande livslängdens potential för samhällsnyttan


    Satya Brink har nära band till Encell och har länge forskat om äldres lärande och verkat som expert inom utbildningspolicy och utbildningssystem i ett flertal länder. I sin nya bok The Longevity Dividend ges globala bevis för den ökande livslängden, dess konsekvenser och potential för samhällsnytta.

  • Vem blev jag på vägen till doktor?


    Resan mot en avhandling betyder inte bara att forskningsresultat mejslas fram. Även den som utför själva mejslandet formas, av processen det innebär att utbilda sig till forskare.
    – En sak som var ganska stor för mig det var det här med min identitet, att gå in i ett nytt yrke och utbilda sig. Vem blir jag här? Jag är ju lärare, vem blir jag nu? Det här att bli forskare, vad handlar det om? säger Filippa Millenberg.

  • Funkis-frågan genom Jane Addams glasögon


    Claudia Gillberg har ett stort intresse för det livslånga lärandet, feministisk teori och deltagande och lärande i organisationer. De senaste åren har hon fokuserat på "disability studies" och hur möjligheten för kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och vuxna att delta i samhället ser ut. Som funkis-forskare är det lätt att hamna i ett fack, att förbises av forskarsamhället.

  • En verksamhet som inte passar in i mallen – för personer som inte passar in i mallen


    Någon ses sällan utanför sitt rum. En annan har aldrig varit utanför kommungränsen. En tredje får fullständig panik av att vistas i skolans stimmiga entréhall. Vi kallar dem hemmasittare, men historierna kring hur de har hamnat där de har hamnat gör dem egentligen svåra att stuva in i ett och samma fack.

  • Ann Ludvigsson – att gå i pension som forskare


    Ann Ludvigsson, fil.dr., är lärare och forskare vid Encell och Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. I sommar går hon i pension, och vi fick en pratstund om karriären och pensionärslivet.

  • Mindre snack och mer verkstad–industrin hjälper sig själv i forskningsprojekt om kompetensförsörjning


    I det tvärvetenskapliga samverkansprojektet KOMPET identifieras och utvecklas konkreta aktiviteter och åtgärder för att driva utvecklingen mot en säkrad kompetensförsörjning för svensk metallindustri. Projektet har fått 3 miljoner kronor från Vinnova, och 4 miljoner kronor från organisationerna själva. Projektledare Anette Johansson, universitetslektor i arbetsorganisation på Tekniska Högskolan vid Jönköping University, ger oss en halvtidsavstämning.

  • Samverkan när den är som bäst – och kan bli ännu bättre


    Den 10–12 maj gick konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan av stapeln. Som värd stod den här gången Högskolan Väst, och 300 deltagare från akademi, offentlig sektor, samhälle och politik samlades i Trollhättan under temat ”Working Together, Learning Together, Living Together”.

  • ”Ganska svårt att bli ett nytt yrke på bara ett år”


    Om man ser till efterfrågan så blev satsningen på omställningsstudiestödet en succé. Nästan alla av de som har fått beviljat stöd för vårterminen sökte för att gå en eftergymnasial utbildning, och runt hälften av dem valde yrkeshögskolan. Det ligger nära till hands att förmoda att detta skulle vara en omställning inte bara för den studerande utan även för yrkeshögskolan i sig, men faktum är att de lite äldre studerande, med målet att växla karriär har gått YH-utbildningar sedan länge.

  • Nytt projekt kan staka ut vägen till stärkt kompetensförsörjning


    Arbetsförmedlingen står, tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), beredda att dra i gång ett projekt kring kompetensförsörjningen i Sverige. Förhoppningen är att kunna starta under sommaren, nu väntar man på att det preliminära godkännandet av ansökan ska bli definitivt. Projektet ger i så fall möjligheten att genom expertstöd från OECD få en kartläggning av nuläge, datainfrastruktur och goda exempel från andra länder i Europa.

  • Jacob Adamowicz bevakar högskolepolitiken


    – Det började med att jag ville demokratisera själva omvärldsbevakningen, säger Jacob Adamowicz, apropå Twitterkontot Högskolepolitik som han driver.
    Även de organisationer som själva inte har råd att omvärldsbevaka kan hålla koll på vad som händer genom att följa Jacobs konto. För honom själv innebär det inte så mycket extraarbete, han läser ändå mycket av det som skrivs om högskolesektorn och kompetensförsörjning. Med hans hjälp kan följarna ta del av vad som händer, vilka beslut som fattas och hur snacket går inom svensk högskolepolitik, ofta med flera inlägg per dag.

  • ”Det finns matematik överallt”


    Linda Jarlskog arbetar som matematiklärare på Komvux i Lund. Hon har dessutom kombinerat sina intressen för matematik och konst genom att skriva en lärobok där uppgifterna utgår från konstverk och byggnader runt om i Lund.
    – Man öppnar sina ögon och ser att det finns matematik överallt, för många kopplar ju matematik till vad man gör i ett klassrum, säger hon.

  • Kan vi leva med skogen på ett långsiktigt sätt?


    Skogen har alltid varit viktig för Sverige. Den har bland annat gett oss byggmaterial, papper, värme, mat och rekreation, och på senare år har den dessutom seglat upp som en räddare i klimatnöden. Det finns inga gränser för vad skogen ska hjälpa oss med, vad vi kan ha den till. Eller?
    På Ölands folkhögskola startar man till hösten den ettåriga kursen Leva med skogen, där tanken är att närma sig skogen med en hållbarhetstanke i bakhuvudet.

  • En ögonblicksbild på väg mot ett hållbart liv


    Jönköpings folkhögskola ligger mitt i stan. Precis som på alla folkhögskolor finns här ett gäng deltagare som läser allmän kurs, och på Jönköpings folkhögskola har de möjligheten att välja en kurs som heter Hållbart liv. Där ingår mycket fysiskt aktivitet, de diskuterar energifrågan, klimatomställning och allt möjligt som har med ett hållbart liv att göra. Just idag fixar de ett potatisland på innergården i grannkvarteret.

  • "Det sitter i händerna"


    Kraftiga hästar drar fullpackade slädar genom den kalla blåsten. Figurerna på kuskbockarna syns knappt i sina varma kläder av skinn och vadmal. Färden går över väglöst land, det gäller att utnyttja de frusna sjöarna och myrarna för att kunna ta sig hela vägen fram. I den djupa snön är trugorna på hästarnas hovar ett måste för att de inte ska sjunka.

  • Tvärvetenskaplig studentgrupp bygger soldriven bil


    Genom att bygga en soldriven bil, frakta den över halva jorden för att tävla, skaffa sponsorer och marknadsföra projektet får studenter från olika utbildningar gemensamt hantera alla utmaningar och lösa problem som uppstår längs vägen.

  • Livslångt lärande och digital teknik


    Vi vill presentera vår nyaste affilierade forskare David Hallberg, doktor i data- och systemvetenskap.